Rewind&Play

Skådespelare: Christian Bale, Hugh Jackman, Scarlett Johansson, Michael Caine, David Bowie och Rebecca Hall
Regissör: Christopher Nolan
År: 2006
Vunnit: nominerad för 2 Oscars, annars vunnit 3 priser och 14 nomineringar

Filmen handlar om illusionisterna Angier(Jackman) och Borden(Bale) som arbetade tillsammans då Borden råkade göra ett litet fel i ett trick som råkade döda Angiers fru. De blir då stora fiender och när Angier ser en föreställning med Borden där han trollar bort sig själv och sedan dyker upp på ett annat ställe blir Angier besatt av att hitta lösningen bakom hans trick OCH göra den mycket bättre än sin rival. De båda spelar fult spel för att förstöra för den andre. Oavsett hur mycket det kostar för dem själva.  

---

Filmen blev stor succé när den kom upp på biograferna i USA. Totalt har filmen dragit in $109 miljoner runt om i världen och blivit mycket hyllad. Efter att ha sett filmen förstår man varför. Det är en mycket bra film! Mystik, kärlek, hämnd och en mycket stor tvist i slutet gör att filmen blir så bra som den är.

Den påminner kanske lite om "illusionisten", även det är en bra film. Men jag skulle nog säga att "the Prestige" är snäppet vassare och filmat på ett sätt som fångar tittarna. Filmen är hämtad från en roman vid samma namn av Christopher Priest, och det känns i filmen. Det är något speciellt med filmer från noveller/romaner, de får alltid(okej, för det mesta) någon annan känsla. Och skådespelarna kan man inte klaga på. Verkligen inte.

Skådespelare: Dennis Quaid, Ziyi Zhang, Clifton Collins Jr, Lou Taylor Pucci m.fl.

Regi: Jonas Åkerlund

År: 2009

Vunnit: Inget, ännu.

 

Mystiska och bestialiska mord härjar i staden där Aidan Breslin (Quaid) jobbar. När han undersöker dessa råa mord ser han en koppling mellan dem. Det är genom texten ”come and see” som är skrivet på väggen som ger honom en känsla av att han vet vad detta är. Genom bibeln hittar han svaret. Krig, svält, pest och döden, mer känt som the horsemen of the apocalypse. Samtidigt som han försöker lösa gåtan glider hans söner alltmer ifrån honom och innan han vet ordet av har allting tagit oanade konsekvenser där han själv blir inblandad.

---

 

På fodralet stod det att det var i samma anda som Se7en och Saw-filmerna. Se7en är en av mina favoritfilmer och jag älskar den sortens film, lite sådär ruggigt. Tyvärr håller inte Horsemen måttet för mig och kommer absolut inte upp i Se7ens nivå.

I början gillade jag filmen och hoppades att det skulle hålla i sig. Det gjorde det inte. Först trodde jag att det var fyra mord. Sen trodde jag att det var fyra mördare. Sen… tappade jag intresset. Det blev rörigt. Slutet var stressat som om de inte hade mycket tid kvar. Sådär.

 

Förresten, Peter Stormare var med, i en liten roll. Men oroa er inte, han lyckades vara precis så som vi är vana vid. Fast utan accent då.

Skådespelare:  Mel Gibson, Ray Winstone, Danny Huston, Bojana Novakovic, Jay O. Sanders m.fl.

Regi: Martin Campbell

År: 2010

Vunnit: Inget ännu!

 

Thomas Craven (Gibson) får besök av sin enda dotter Emma (Novakovic). Hon är dock inte riktigt sig själv och innan han får reda på varför så dödas hon på trappan till deras hem. Först tror Craven att de var ute efter honom, då han är en erfaren mordutredare med fiender, men han upptäcker senare genom bevis han hittar att det var hans dotter de var ute efter. Han bestämmer sig för att reda ut mordet och snart finner han sig i en farlig värld där vad som helst kan hända… I processen träffar han Jedburgh (Winstone) vars uppgift är att rensa upp eventuella bevis. Är de på samma sida eller jobbar de mot varandra? Cravens beslut om att lösa mordet på hans dotter blir en upplevelse som förändrar hela hans liv…

 

---

 

Kanske inte min typ av film, men eftersom Mel Gibson var med så gav jag den en chans. Jag blev faktiskt glatt överraskad. Den var över förväntan och flöt på smoothly. Inte allt för mycket pang-pang och människor med en onaturlig överlevnadsförmåga. (Jag hatar verkligen när de som borde dö när de ramlar ner i ett hisschakt överlever med ett litet sår på kinden.) Mel Gibson var lagom kick-ass och alltigenom likable. Även om storyn kanske var lite förutsägbar så blev jag helt chockad i slutet av två anledningar men det blir upp till er att se. Här avslöjas inget!

Men jag tycker att den är värd att se. Lite mord, lite mystik och mycket Mel Gibson. Något för dig kanske?

Skådespelare: Leonardo DiCaprio, Mark Ruffalo, Ben Kingsley, Max von Sydow, Michelle Williams m.fl.
Regi: Martin Scorsese
År: 2010
Vunnit: Ingenting ännu, men det lär nog bli ett och annat pris!

Teddy Daniels är polis och har fått i uppdrag att utreda försvinnandet av en patient från ett mentalsjukhus för brottslingar på Shutter island. Väl där hör han talas om oetiska och olagliga behandlingar av patienterna. Då ingen verkar vilja berätta särskilt mycket för honom börjar han snart misstänka att alla på ön är med i någon slag sammansvärjning. Samtidigt som en orkan drar in över ön börjar Teddy tvivla på allt – läkarna, han partner, sitt förstånd…

---

Väldigt bra film! Den var ständigt spännande och jag fann mig själv sitta och fundera över eventuella slut för att få någon ordning på handlingen. Den tunga musiken som dundrade på med jämna mellanrum var ganska störande (men inte lika störande som discomusiken som kom från biosalongen bredvid).

DiCaprios prestation är lika grym som alltid och gör här rollen som polis med ett svårt förflutet på ett mycket bra sätt. Även Ben Kingsley briljerar och Max von Sydow likaså.

Shutter Island är baserad på romanen Patient 67 av Dennis Lehane, som även har skrivit Mystic River och Gone Baby Gone. Filmen är den sortens film som man vill se en gång till direkt när den är slut och jag tror man egentligen behöver se den flera gånger för att förstå allting och uppskatta den till fullo. Se den!






Postat av; Jenny

"Thriller är en genre inom litteratur och film. Thrillern påminner om en obehaglig deckare, likt giallo, men inte med så stor inriktning på själva morden. Snarare tvärtom – så lite av morden som möjligt visas. Thrillers är ofta tämligen realistiska, och det kan kännas som om filmens handling skulle kunna hända i verkligheten. Seriemördare är ett återkommande tema i thrillers. En annan variant är spionthrillern. Den litterära thrillern har sina rötter i äventyrsromanen och skräckromantiken."

Källa: wikipedia